novellbloggen.blogg.se

Jag kände att det började bli sommar..snart var skolan slut och då ska man ju åka och bada .. Så var det inte för mig.

Sommarlov för mig var ett rent helvete,skulle jag gå ut svettades jag ihjäl då jag hade långa byxor och lång ärmade tröjor hela året.


Snart hemma tänkte jag.

Jag såg dörren hem till mig och började gå snabbare så att pappa inte skulle fråga varför jag kom hem så sent.
Jag öppnade dörren och ropade 'hej,pappa!'
Jag fick som vanligt inget svar men det brydde jag mig inte om.
Jag tog av mig mina skor och gick till mitt rum för att lämna min skolväska.
Som vanligt så la jag den under mitt skrivbord och sedan la jag mig i min sköna men lilla säng.
Jag funderade lite på vad jag skulle göra på sommarlovet,och då fick jag idén!

'EMILY KOM NU VI SKA ÄTA!' Hörde jag pappa skrika.
Jag svarade inte men gick direkt ut till köket och satte mig där jag brukar sitta.
Vi satt och åt under tystnad,men jag avbröt tystnaden med 'pappa..får jag fråga dig en sak?'
Han suckade bara och sa 'fråga på lilla du'
'Kan inte jag få åka till faster Helena på sommarlovet?'
'Jag kan ringa och höra med henne'
'Tack så jätte mycket pappa!' sa jag och ställde mig upp för att krama honom.
Men när jag tänkte krama honom så ställde han sig upp och gick till vardagsrummet.
Jag kände mig så misslyckad men vad kunde jag göra?
Jag diskade våra tallrikar och la undan fantan som hade stått bredvid diskhon i flera dagar.
Efter en stund så ropade pappa på mig så jag gick till honom i vardagsrummet.
'Du får åka till faster Helena dagen efter skolavslutningen och stanna där hur länge du vill! Är inte det kul?'
'Jo,pappa. Tack så mycket,då slipper jag iallafall sitta hemma och ruttna.'
Pappa svarade inget så jag vände mig om och började gå till mitt rum.
'Emily..' Sa pappa då.
Jag vände mig om och då sa han det. Första gången på flera år!
Jag var så himla glad att jag började gråta.